Lidingöloppet

Vred till foten på ett boxpass för över en vecka sedan.
75 min långt pass.
Vi var sååå övertaggade.
På uppvärmningen så bara knakade det till.
Trodde jag skulle avlida den natten.
Gjorde så förbannat ont!
Nu har svullnaden lagt sig betydligt, dock fortfarande svullet.
Det blåa är borta.
Men det gör förbenat ont fortfarande.
Jag förstår inte.
Det är en svidande smärta inuti foten..
Jag vill röntga den bara för att vara säker att det inte är något värre än en stukning.
Men vem har tid att göra det nu? Sitta på akuten när man är lägst prio.
Nu mitt bland alla möten och pappersarbeten med säljandet av lägenhet.
Köpandet av lägenhet.
Skola.
Och allt det andra vardagliga.

Så nu saknar jag träningen.
Så enormt!
Det är så tydligt hur mycket bättre man mår av träning.

Men skolan verkar bra än så länge. Peppar peppar.
Lärarna verkar gilla sitt jobb. Hör och häpna!

Och imorgon.
Imorgon kommer det som jag och Annie väntat på att prova på i flera år!
Krav Maga!
Och det tänker jag inte missa så det blir till att linda foten hårt hårt och säga att jag kanske inte kan sparkas.
Men där tänker jag vara!

Och i veckan börjas nog veckans vägning.
Om jag hinner med bloggen. Just nu känns det tight!

Tjipp!